Min Svensexa

…och jag som trodde att det var Cattas Möhippa. Vilket fantastiskt gäng som kom och ”störde” vår frukost på tu man hand!!! Fyllda baguetter och bubblande vin var den perfekta starten på helgens Svensexa, men bäst av allt var ändå att se 14 goa vänner sluta upp bara för min skull. Bilarna med skidboxar på taken och fyllda till bredden i bagagen började rulla mot okänt mål. Aha, tänkte jag när vi löste biljett till Scandlines, vi ska till Köpenhamn. Detta var början till alla de gissningar som uppstår när man inte vet eller har kontroll på situationen. Nu tillhör ju inte jag den personligheten som har särskilt stort kontrollbehov, så det här kommer säker att gå bra utan min inverkan. Helsingörs småbåtshamn var målet för resan, nä inte hamnen utan stranden, där är nämligen mycket jobbigare att springa. Bestman Mårten var naturligtvis väl förberedd i Tysk landslagsdräkt medan jag själv fick dra på mig Rolle Sandbergs landslagströja från den direkt avgörande VM-kvalmatchen i Gelsenkirchen mot Österrike 1973. Att han var så liten…!!?? Fotbollen avslutades med bad i Öresund samt en pilsner på stranden. Ingen vann men fan vad kul det var att få lira lite boll. Många blickar drog man till sig på väg genom Helsingörs lördgshandel, vet inte om det var shortsen som satt lite konstigt? Wow, den här delen måste mina bästa smörrebrödskompisar Mårten och Martin planerat tillsammans. Här kom den store danske ölen och ”en lille en” i ackompanjemang av tre fantastiska smörrebröd in på bordet till toner från saxofon och ståbas. Efter ett kort oplanerat mellanspel fortsatte vår resa mot Köpenhamn…… trodde jag. Nädå bilarna rullande in på Scandlines-färjan igen för återtåget till Sverige. Båtresan innebar viss justering i utrustningen samt en pilsner eller två. Vid det härlaget hade jag slutat gissa på vart vi skulle och njöt i stället för fulla drag av att vara tillsammans med mina allra bästa vänner. När bilarna efter diverse geografiska missöden väl rullade ner mot två dammar och en liten trästuga var slutmålet nått. Vi skulle flugfiska utanför Ljungbyhed och tillbringa natten i en liten jaktstuga. Det här var den ultimata svensexemiljön, strålande sol, två dammar fulla med öring och massor av tid för att umgås. Sen var det ju det där med kliande skägg och två vadarstövlar fulla med fotsvett, ja ja lite får man ju stå ut med. Alla fick i alla fall fisk efter många timmars fiskande (ja nästan alla). Den nyfångade fisken rensades och levererades till vår egen grillkock Shaun, som fick den att smaka alldeles underbart på ett knäckebröd tillsammans med hovmästarsås och en kall öl. Tävlingsledare Rosenberg höll i 5-kampen som utspelades inne bland Ljungbyhed-skogens omslutande grönska. Blåsrör, yx- och knivkastning, luftgevär och bågskytte var de 5 grenarna. Knivkastningen visade sig i stort när omöjlig samtidigt som blåsröret hanterades lättare än man kanske hade trott. Kvällen fortsatte med lite spontant flugfiske där Henric visade prov på en bländande teknik med torrfluga. Henric och Robban hade därefter en lång diskussion kring utrustning och teknik i samband med kvällsfiske. Blev det 6 eller 7 öringar Henric? Kvällen och natten avslutades kring lägerelden där var och en fick möjlighet att säga några ord till brudgummen. Den sentimentala nivån med tårar och kramar bröts av med Mårtens utmaning i ”fästa flest klädnypor i ansiktet”. Jag visade mig återigen oslagbar i detta moment. Efter prisutdelning och korvgrillning slocknade både elden och jag och det vardags för kojen. Min rumskompis Martin väckte mig oavbrutet med kraftiga snarkningar, vilket gjorde att morgonen, som grydde redan vid 8-tiden, kom alldeles för tidigt. Tack alla Ni som gjorde min Svensexa till två underbara dagar i de bästa vänners lag och särskilt tack till Dig Mårten som höll ihop alla tåtar.